Ja, mina små bekymmer kommer påträngande på natten, nästan lite oförskämt...När jag inte kan sova kommer dom, dom små giftiga, smutsiga, grådaskiga bekymmren, dom smyger sej in i öronen och ålar sej upp i hjärnan så jag måste tänka på dom. Och även fast jag tänker och tänker och tänker så försvinner dom inte. Dom liksom biter sej fast i hjärnan som små iglar, och vill inte försvinna. Dom liksom flyttar in, och dom blir större och större och större ju mer dom blir tänkt på. Bekymmren nästan sprängs i huvudet på mej. Som om dom vill ut. Tills jag tar mej i kragen (eller i nåt annat, jag har ingen krage på nattsärken) och bestämmer mej för att stoppa de små bekymmren i stora svarta plastpåsar.Ner med dom bara, jag kastar dom hårt ner i påsarna. Jag knyter om påsarna och hänger upp dom i taket, sen somnar jag gott. När jag vaknar nästa gång, kan jag inte förstå varför jag la ner så mycke tid på dom små bekymmren. Ändå är dom där natten därpå...
/Sofie
1 kommentar:
Håller med och känner igen. Nu har jag varit vaken sedan kl 04:06 och kan INTE SOVA! Blir tokig snart! Ska vi lägga in golvvärme eller inte, spots i taket, val av kakel, tapeter, hur blir golvet, trappen - färg eller klick? Har vi råd? Osv osv.
Skicka en kommentar